Så kan Löjligt värdig användas i en mening
- – Det måste komma en lösning, det vore löjligt annars om det inte gick att lösa.
- Denna mor, för vars ögon hon icke var värdig att träda !
- Men jag har alltid varit så rädd - löjligt, varför ska man vara så rädd ?
- - Finner du detta så löjligt ?
- Finns där en enda rad, som är ett olyckligt folks ledare värdig ?
- , löjligt utstyrd med fjädrar och bjellror, niger åt alla håll och intager en plats närmast bruden.
- Denne en smula feminine elegant med sitt ljusa hår och sina klara ögon föreföll honom så litet värdig Petra.
- Nu, min drottning, skall vår son, För att rikets väl bevaka, Välja sig en värdig maka, Det är prinsens lärospån.
- Ehuru domprostinnan fann det nog så löjligt och roande, ansåg hon sig nu likväl böra avbryta samtalet och tillkalla herr Vickberg.
- Det föreföll henne själv ganska löjligt.
- Han föreföll inte längre så löjligt lillgammal.
- Ridån hade redan gått ned för skådespelet, och det var bara löjligt att ännu stå kvar och vackla på det tomma scengolvet.
- Gå med Gud och var värdig det värf I tagit !
- – Festen verkar löjligt dyr.
- Det är möjligt det, men löjligt är det att höra på dem, det är då säkert.
- Nej, min fru, jag är icke värdig att sitta i er närvaro !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.